Idag ska jag spraya. Ben och galler. Ramar och äggkoppar. Lite av allt. Mycket av inget. Idag.

Det mörka kommer till liv. Grönt blir mer grönt. Bergen ser nästan blå ut. För att det regnar. Som en tavla. Men levande för det droppar vatten från taken. Det är varmt här inne, jag är inte säker på att det är lika varmt ute. Jag tror inte det. Ett levande foto. En film. Krypa upp i soffan och kolla på film. Samla familjen. Kompisarna. Bjuda upp till film.

Det är inte sant. Om det var det vore det en grej att minnas. Det är inte ofta det händer. Om det var det vore det inte en sak att minnas. Rosa, rött, blått, rosa, gult. Papper. Klippta. Från himlen för att stanna. I luften? Eller på marken? Ingen kan någonsin se horisonten igen, konfetti i vägen. Ingen kan någonsin gå fritt igen, konfetti i vägen. Vad vore bäst? Säkert intetdera. Det är därför det regnar vatten. Det borde vara därför det regnar vatten i alla fall. Det är sant. 

Eller?

Mitt förra projekt med Marlodeko var lite komplicerat. Lägenheten var gammal och utnött.

Vi var tvungna att välja; antingen gå ifrån det gamla helt och försöka få lägenheten att se öppen, ljus och fräsch ut eller att försöka göra det bästa av det vi hade: tapeten, dörrarna och den gamla charmen.

Vi valde det sista alternativet, såklart.

Jag vill först visa bilderna på hur lägenheten såg ut innan vi fixade den för att ni ska se den stora skillnaden.

Vardagsrum med tapet to die for och golv som var raka motsatsen.

Underbara tapeten. Och dörren.

Trist kök. Helt i gul-beige.

Fyrkantig hall men schysst golv.

Behåll känslan och kolla nu på efter bilderna:

Vardagsrum med plats för soffa och dagbädd som görs om till säng när man ska sova.

Boll-tema. Runda former-tema.

Garderob. Tavelvägg. Plats för stort sidobord.

Såhär ser det ut när du kommer in genom ytterdörren.

Gult, orange och vinrött. Känns helt rätt.

Grafisk toa. Blå hallen med snygga golvet.

Ja, vad säger ni?

/R

Jag är så illa berörd av allt idag. Tårarna kommer. Och kommer. Och kommer.

Vet inte riktigt hur jag ska hantera det. Vill baka kakor till alla, bjuda hem dem till ett städat hem, göra gott kaffe.

Allt.

Men jag vågar inte. Jag är rädd.

Ibland är det som om ingen tar mig för den jag är. De ser bara utsidan och tror att det är jag. Jag har inte valt hur jag ser ut. Jag är mer än det.

Men jag vet inte hur jag ska göra. Du ser min längtan, du ser min vilja. Använd mig.

“Ibland får man vänta ett helt liv på att få leva.”

“Det är bättre att få dagarna att räknas än att räkna dem.”

“Om du är en del i flocken blir du inget lovligt byte.”

“Som solen slutar börjar nästa dag.”

“Utmaningar på utsidan definerar inte din insida.”

“Förlåt varandra.”

“Släpp det.”

“Res dig upp.”

“Imorgon är en ny dag.”

-Andreas Nielsen, Hillsong Church Stockholm

Jag har hjälp till att flytt-styla ett hem inför fotografering och visning. Det var något bland det roligaste jag har arbetat med. Det var som att all kreativitet jag gått och burit på blev släppt fri.

Stylingfirman heter Marlodecko (marlodecko.se). Sättet de jobbar på är att så långt som möjligt ta vara på säljarens personliga möbler (matsalsbord, soffa, bord, säng) och föremål (något som representerar personen, hemmet eller läget) och addera med Marlodeckos dekorationsmöbler (sidobord, fotöljer, resväskor, pallar, hallösningar osv.) och dekorationer (lampor, växter, tavlor osv.).

Det här projektet utgick från en kolonial refrensbild. Några självklara statement sattes på plats och utifrån det blandades det hela upp med färg i form av affischer och växter. Säljarens personliga touch kom i sygrejer noga utplacerade. Lägenheten hade tidigare varit en syatelje/kontor.

Bilder från hemnet.se. Jätteljust och “fräscht men man måste verkligen vara där för att förstå vilken underbar lägenhet det är. Orginalgolv (1800-tal) helplankor, mjuka slitstarka, blir finare och finare för varje år som går. Teglvägg utanför fönstret som sätter färg till hela v-rummet. Coolaste tegelväggen också i köket, ser ut som en ruin. Innergården, trappuppgången. Känns somatt jag är kär, men måste separera.

Bilder tagna från min iphone. Här är min lilla älsklig, en litet konstinstallation som kommer vara trevlig på visningen.

Pallarna under bänkskivan ersattes av vita arkitekt ben.

Att gå från vinter till vår är en omvälvande upplevelse. Känslor väcks till liv. Saker kommer fram i ljuset. Bördor som varit tunga blir lättare. Det sker successivt.

En sak som dock kan bli lite ojämn ibland är ombytet av garderoben. Från mörker till ljus. Lite som första dagen i skolan efter sommarlovet; nya kläder, ny frisyr, helt ny stil och energi. Det kan kanske upplevas härligt men också ganska förfärligt. På ett sätt kan jag tycka att det är härligare att behålla samma känsla och energi året om. Inte samma kläder, inte nödvändigtvis samma stil. Men varför gå på känslor? Gå på vem du är istället.

Här kommer i alla fall lite vår och sommar inspo som finns på min desktop:

Balkongdörren är öppen. Därute på balkongräcket vilar mattor. Dammsugaren är i full gång. Tulpaner i varje liten vas. “Blood, sweat and tears” på högsta volym. Efter en sväng om, är allt rent. Och allt luktar gott. Med en kaffe i handen går jag fram till fönstret. Solen är fortfarande ganska låg men om några veckor kommer den värma upp husväggen, och förhoppningsvis balkongen. Hoppas på morgonen. Då kan jag ta kaffet där ute, på balkongen. Plötsligt blir jag bländad. Det är tunnelbane-tåget som åker förbi där borta. Jag kollar på klockan. Femton minuter sedan måste jag gå. Jag tar in mattorna från balkongräcket, stänger balkongdörren. Stänger av musiken. På med tjocksockar, fodrade martens, täckjackan, halsduk, mössa och ut i kylan. Men snart är det vår. Snart. Jag har i alla fall vår inombords.

Det finns ett oräkneligt antal sätt att läsa ett magasin. Mitt sätt är som följer:

-Städa undan.

-Tänd ljus.

-Fixa något gott att äta, idag för mig blev det ostkaka med grädde och sylt.

-Sätt på en serie.

-Öppna magasinet och kolla igenom utan att stanna upp.

-Kolla igenom en gång till men den här gången kan du stanna upp lite extra vid de roligaste ställena.

-Kolla igenom igen

-Och igen

läser jag i en bok. Vart har alla hemligheter tagit vägen undrar jag då. Har vi några hemligheter kvar eller är vi helt exponerade?

Jag googlade “hemligheter”. De första sidorna som kom upp, förutom en inredningsaffär, var sidor där du kan skvallra. Berätta egna och läsa andras hemligheter

Har jag några hemligheter kvar? Jag måste fundera riktigt hårt för att komma på någon. Det finns en hemlighet, som bara jag vet om, men den är färsk. Knappt ett halvår gammal. Och ju mer jag tänker på den desto mer vill jag berätta den.

Men hur är det med riktigt djupa hemligheter. Du vet sådana som berättas på dödsbädden, till sitt barn vid dens fem-års dag, på din vigsel precis efter att ni kysst varandra; en hemlighet som har ett såpass värde att den personen du berättar hemligheten för är noga utvald och före detta potentiella mottagare av hemligheten är noga bortvalda.

En hemlighet som spelar roll. En gömd skatt. Ett arv. En ring från tidernas begynnelse. Du vill att alla ska veta men det är finare att det bara är ni två. Bara ni två som vet. Lite som att gå naken under kappan. Båda två. Ingen vet, bara ni. Och ni fnissar hela gatan ner.